En annan Anna

Även om jag sitter här och är lite sur över att jag inte kan sitta vid min egen dator för att den inte kan få  något internet för tillfället så blev jag ganska glad av det här som jag såg på ellens blogg:



Hahah, hur skön är inte den?

Annars sitter jag och gör en riktigt bra Peace and Love spellista som du kan hitta här som innehåller alla artister som jag gillar som ska till P&L. (den är inte heeelt klar än dock...)

Och så sitter jag och funderar på en sak. En sak som jag fick höra igår. Min kusin berättade nämligen för mig om hur det låg till med uttrycket "Damerna först!". Enligt honom är det inte alls så charmigt som det låter. Han säger att det är så att för väldigt länge sen när damer och herrar satt till bords och pratade och det blev dags för mat sade man alltid "damerna först" så damerna gick och tog mat först. Samtidigt satt herrarna kvar och väntade och när damerna kom tillbaka gick de och tog mat, sedan kom de tillbaka och så fick alla börja äta. Damerna- kall mat. Herrarna- varm mat.

Sedan när man och kvinna tillsammans går tillbaka till sitt rum och mannen öppnar dörren säger han igen "damerna först" damen blir såklart väldigt smickrad ååhå jag får gå först! ända tills hon blir nedhuggen av lönnmördaren som gömt sig i rummet. Mannen däremot misstänkte att någon var ute efter honom så i livsbevarande syfte offrar han kvinnan så att han, om någon skulle attackera, har tid att dra sitt vapen och försvara sig.

Vad säger ni om denna teori? Det verkar ju som någonting som faktiskt kan ha lite sanning i sig. Men idag är det ju inte så många mördare runt hörnen så det är ju inte direkt någon nackdel längre att gå först. Men däremot det där med maten är ju lite diskriminerande för det är ju faktiskt ganska sant... Nu låter det som om min högsta dröm är att bli partiledare i FI men så är det inte. Hela feministgrejen har väl egentligen gått lite överstyr, men visst är det lite orättvist?