Jag har alltid varit lite av en skribent...

I yngre åldrar fick man ju alltid typ dagböcker, brevpapper och anteckningsböcker när man fyllde år och hade kalas av sina kompisar. Jag använde inte så många av de där, men någon sida här och där har jag ändå skrivit på. Jag tänkte dela med mig av några sidor i en av dagböckerna som börjar med:
"Här börgar min bok om oförglömliga ögonblick!" (jag hade väldigt svårt att stava ordet "börjar" när jag var mindre...) Sen är det en bild av ett hjärta och en smiley som ser helt galen ut och så står det "AAAA!" Jag tänkte lägga in den sidan här så ni fick se, för den är ganska rolig, men datorn vill inte läsa in minneskortet, så det kanske kommer någon annan dag.
(Nu är en annan dag, för NU funkar minneskortet, så här ska ni få se!)

I alla fall så var väl tanken att jag skulle skriva om massa roliga ögonblick i den här boken, men det blev väl inte riktigt av. En historia finns i alla fall med och den tänkte jag skriva ner här!

"Hur många gånger har man inte skämtat om att brandlarmet ska gå precis när man står i duschen i skolan. Men man har aldrig funderat på om det verkligen skulle hända...
Gissa vad som hände mig idag?? Det kanske var så att vi hade haft en svettig gympalektion. Och det kanske var så att jag precis var färdig i duschen när det plötsligt började pipa! Jag tänkte, men inte tillräckligt snabbt jag skyndade ut ur duchen, ryckte åt  mig handduken och tittade på vad alla andra gjorde, de började sätta på sig så snabbt de kunde ända tills Tomas (vår gympalärare) började gorma och banka på vår dörr att vi behövde springa ut, det var på samma gång som jag desperat försökte sätta på mig mina trosor, bakofram...
Jag tänkte rycka åt mig handduken och bara springa ut men på samma gång som jag ramlade över Beatrice kom jag på att jag inte skulle göra det. Så jag tog av mig de bakvända trosorna och satte på mig dem rätt, väldigt stressigt. I samma fas som alla började springa ut efter att ha tagit på sig så mycket det bara kunde sprang jag och ryckte åt mig jackan och sprang ut... i jacka och trosor, tur att man har en jacka som iallafall täcker rumpan om man drar ner den, och skor behöver man ju absolut inte när det är snö ute, så tänkte iallafall jag. Och allt det här hände så klart när killarna stod och tittade på och sade:
- OOOOOOOh!
Ja! Det var den bästa dagen i mitt liv! :D"


Det här har jag alltså skrivit i kanske femman eller sexan... Märkte ni att jag redan då kunde vara ganska ironisk i mina texter? Haha... Det jag tycker är konstigt är att jag av någon anledning kom på att jag ville skriva en bok med alla ögonblick som jag tycker är mest pinsamma. Alltså det som jag helst av allt ville glömma bort... men nej, jag var klok när jag var yngre! Jag förstod hur roligt det skulle bli för mig att läsa detta bara jag väntade några år! Nu önskar jag ju bara att boken hade varit full i stället. Det kanske inte fanns så många oförglömliga ögonblick i mitt liv på den tiden :(