Var är min timme?

När man kommer hem sent, och därmed äter sent. Sen tänker man inte på det. Och sen kollar man på klockan. Då får man panik.

Vaaaaa jag som alltid har min lilla tid för mig själv efter middagen men så är klockan liksom halv tio när jag är klar och då börjar det ju bli dags att dra sig mot sängen juuu om jag ska få något gjort i studion imorgon.

Japp, ni hörde rätt höhöh imorgon drar projektet igång på riktigt och jag ska både ha möte med alla andra projektgalningar och skivmöte och få maaaaassor gjort i studion. Mycket möten på gång alltså. Börjar bli viktig i världen kanske? Njaej. Kanske inte. Imorgon är det i alla fall tillbaks ut i motorvägen och upp i 180 för jag kommer inte ha en sekund över från sekunden jag vaknar tills det att jag somnar. Hinner inte ens duscha efter tennisen innan jag ska barnvakta. Menmen, barn märker väl inte om man är jätteäcklig och luktar massa svett och har smutsigt hår? neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee de får väl ta det de har helt enkelt.

(kom förresten att tänka på, Elsa, om du läser detta, när du var barnvakt till oss! Haha, vad tiden går, nu är det jag som barnvaktar... )

oops

Jag tror jag har blivit av med en liten bit av min tand inatt. Fråga mig inte hur jag lyckades med det för det försöker jag lista ut själv... Den känns i alla fall väldigt kantig.. och liksom osymmetrisk. Känns lite som att min kropp bara faller samman för tillfället. Mina naglar går också av helt plötsligt av ingen anledning. De är inte långa eller någonting men ändå går de bara av. Fast vem bryr sig om naglar egentligen? Eh, okej ganska många men inte jag faktiskt. Jag gav upp hoppet på mina naglar för lääänge sen. Händer ibland (i bästa fall) att jag klipper dem. Annars funkar det prima att riva av dem. Haha najs tjej. Skulle någon läsa det här som inte känner mig kanske den tror att jag är någon tandlös kärring som typ inte har några naglar kvar, förutom de som är fulla med nagelsvamp.

Jag identifierar mig inte med den beskrivningen...

vissa likheter kanske..?

Jag glömde också bort

Men just därför påminner jag er nu! Grotesco på ettan om sju minuter! Så letar ni efter en annan anna som skulle kunna finnas i publiken, de två senaste gångerna har de ju zoomat in mig och hela faderuttan :P höhöhö

Vem är du?

Helt plötsligt är det SÅ många personer som förvånar mig något otroligt! Helt plötsligt får jag se en sida av dem som jag aldrig trodde fanns. Folk jag tror jag känner, eller folk jag gissade att jag hade lite koll på i alla fall, men icke. Tidigare otrevliga människor blir jättetrevliga och tidigare trevliga människor gör saker som man bara kan fråga sig vad i heeeeeeeeeelveeeeeete håller du på med? Någon jag trodde var säker i sig själv och lite smånördig blir helt plötsligt någon wannabe och någon jag trodde var modigare än så fegar ur. Vad händer med världen?

Jag trodde man skulle ha vuxit ifrån sånt här vid det här laget, men det verkar som om jag kommer få leva med sånt här ett tag till. Får mig en funderare om folk känner samma sak om mig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag är och uppfattas precis som jag är. Att jag inte är som dem. Men sånt där vet man ju såklart aldrig... läskigt det där.

Tänkte bara svara tant Elsa också; Ja är mitt svar på din fråga. Det är jag som har tagit bilden och jag är glad att du tycker om den (: lite därför jag la upp den också för jag tycker den är lite kul men ändå snygg liksom. Haha, kul med lite kommentarer måste jag säga. De kommer och går i perioder. Sånt som man liksom inte saknar när de inte är där, men när de väl kommer så är det ju väldigt kul! x)

Yes, det var allt för nu! och alla som känner med sig att de ljuger eller gör annat dåligt kan ju sluta upp med det. Okej? bra. Då säger vi hejdå och så skärper sig alla.

mjomja

Har en lektion nästa vecka. De andra tre är inställda. Jag är ganska nöjd för tillfället.

Ville bara göra er lite avundsjuka.

Shwooop

All denna springa-omkring-i-hundraåttio-och-aldrig-ha-någon-fritid har fått mig att behöva göra något hela tiden... eller ja, jag är nog fortfarande ganska bra på att ta det lugnt, men jag brukade kunna spendera en hel helg framför typ danska paradise hotel. Men den här helgen har jag försökt göra samma sak med svenska paradise (fan vad svårt det skulle vara att skriva paradise...) och jag måste säga att även om jag har tagit mig igenom typ tio avsnitt idag (hehe) så går det inte alls lika bra som det brukade göra med det danska. Frågan är om det bara är faktum att danska motsvarigheten är mycket bättre än svenska som gör att jag inte riktigt orkar med att ta det så här lugnt, eller om det är att jag helt enkelt vant mig vid att alltid ha något att göra... Ehm, okej jag har fortfarande alltid något att göra, jag är ju inte direkt ledig just nu, men jag prioriterar lite tid för mig själv den här helgen, och finner det jobbigt. Ska jag skylla på mörkret igen kanske? Vad är det för fel på mig?

Eller kanske börjar jag bli normal? Det känns ju lite bättre att tänka så. Förmodligen borde man inte må bra av att ens enda sociala umgänge är mina mjukisbyxor, raggsockor och paradise hotel- deltagarna. Frågan är ju bara varför jag då fortsätter att titta på dem. Inte så normal ändå antagligen. Fast jag har faktiskt gjort annat också idag! Bland annat druckit chai te, spelat iJewels (världens roligaste spel till iPhone!!!) och läst lite i min bok på spanska hihihi. Eller okej, ta bort det där "bland annat", det är det enda jag har gjort idag. Eh. (kom på i efterhand också att jag har ju läst hela den där FU autocheck eller vad den nu hette, tro inte att jag ljuger här, inte!)

Vilken jävla schlaaaackeeeer jag är.

Glad första advent förresten! (säger man glad?)

Fint va? Den ritade jag bara till er.

Hahahahahah

Har precis suttit och läst igenom alla posts på hela den här sidan:

http://fyouautocorrect.com/

Stört kul, läs typ den här:

Hahhaa, jag börjar skratta varje gång jag läser den! Riktigt bra sida, där ska jag gå in så fort jag har tråkigt i framtiden!

ikväll

Så blev det bara så att jag låg och brottades med lillasyster i några timmar. Hon ville hålla sina svettiga fötter i mitt ansikte så jag inte kunde andas, jag ville inte det. Ha fötterna i ansiktet alltså, andas ville jag ju såklart. Så ville hon att vi skulle köra "flygplanet", ni vet när en ligger under med fötterna på den andres mage och så håller den andre ut händerna som ett flygplan. Bör kanske tilläggas att min lillasyster är 15 år...

Men vi gjorde annat också. Vi diskuterade för- och nackdelar med pojkvän, där jag stod för alla fördelar och hon för alla nackdelar... förstår mig inte på henne faktiskt. Så började vi spontant prata engelska med varandra också... Fast det brukar vi ju göra så det var kanske inte så konstigt (?).

Det var ganska mysigt ändå. På det hela taget.

Det är mörkret som gör det

Jag vet inte vad det är med mig för tillfället. Jag hittar på problem i min hjärna och sen försöker jag lösa dem, men det går ju inte eftersom de inte finns. Så går jag runt och tänker på det där jävla problemet hit och dit enda tills jag blir helt galen på det och kommer på att problemet inte finns.

Kanske måste man alltid vara missnöjd med någonting. Jag menar, tänk om människan alla dessa tusentals år som vi ändå varit smarta människor bara hade nöjt sig med det vi har. Då hade vi varken haft TV, radio, datorer, hus eller ens typ kläder. Jag är lite kall men jag är nöjd ändå. Jag har lite tråkigt men jag är nöjd ändå, inte behöver vi något som kan underhålla oss inte, nej! Att vara nöjd är ett brott mot mänskligheten mina vänner, därför är jag inte nöjd, och därför hittar min hjärna på problem som inte finns.

Satt och började tänka på höstlovet också. Kommer ni ens ihåg vad ni gjorde på höstlovet? Det känns som evigheter sen! Men inte var det väl så länge sen...

Det här var väl vad jag gjorde typ hela lovet... Då hade man det bra. Känns som åratal sen...

The good old days

När jag gick ner för att äta frukost imorse fick jag syn på någonting. Där var det, det första julkortet! Kom att tänka på att julkort måste vara typ gamla tiders facebook eller något annat socialt nätverk. Ett sätt att mäta hur många kompisar man har liksom, fast för vuxna. Så kan man ju, precis som i fotoalbumen på facebook, visa hur lycklig man är och hur bra man har lyckats också med hjälp av ett kort som är taget antingen i någon dyr studio eller på den fejkade semesterbilden.(alltså inte fejkad som i att man inte åkte på semester utan som i att hela familjen bara har hamnat på ett spontant kort där alla är överdrivet glada)

Förstå mig inte fel här, jag tycker om julkort. Men jag har börjat undra vad som egentligen är syftet med dem? Helt klart ett sätt att visa upp, svart på vitt, hur många familjekompisar man har. Så man skickar ut så många som möjligt av sina egna kort, till de man vill ha tillbaka julkort av. Endast för att kunna sätta upp dem man får tillbaka så synligt som möjligt.

När kommer julkorten till facebook så man kan sätta upp alla på wallen? Eller det kanske de redan har gjort?

coolishhhhhh

Har ni tänkt på en sak som är ganska cool för er?

När jag har dött och man skär upp min hjärna för att kolla hur mitt liv blev så stört lyckat och man ska kunna designa nya bebisar som ska bli precis som jag, då har ni läsare redan fått en liten sneak-peak liksom på vad som händer i min hjärna. Då kan ni säga in your face! Jag har redan full koll på vad som händer i den tjejens hjärna. Jag var först. För det är ju liksom mina tankar och funderingar som kommer upp här liksom... som den här. Coolt va? Riktigt bra anledning till varför man ska läsa det som kommer upp här lite då och då.

Det som ni kommer komma ihåg då är väl förhoppningsvis inte att jag har så himla kul humor när jag är trött utan... att.... jag.... fan jag vet inte. Som sagt är jag trött.

När man ska sova

- Gissa hur gammalt mitt öga är?

- Jag vet inte...?

- Jag kan ge en ledtråd, om man är så gammal så är man väldigt gammal.

- Tusen?

- Nej

- Hundra?

- Nej

- Tjugo?

- Nej, men jag kan ge en till ledtråd, en väldigt bra ledtråd.

- Okej.

- Säg biljarder.

- Biljarder

- Rätt!
.………....................................................................................
- Gissa hur gammalt mitt andra öga är?

- Biljarder?

- Nej, trettiotusen biljarders miljoners tusentjugosextiotusentrettiotremiljonersmiljarders.



Sånt där är faktiskt bra att veta när man ska sova.

Lyxfällan

Satte mig på min enda lediga tid idag och tittade lite på lyxfällan.. Ni vet ju vad det går ut på och det var som vanligt en kille som spenderade alldeles för mycket och tjänade alldeles för lite så de satt och diskuterade tillsammans vad de kunde göra åt problemet. Så gick jag in i köket och fann mig själv i ungefär samma situation som jag precis sett på TV. Pappa och hans fru satt vid köket och diskuterade någonting med två kvinnor som hade kommit hem till oss. Dock diskuterade de inte vad de skulle göra åt ekonomin utan vad de skulle göra åt vårt kök. Jag kom fram till att vårt kök ligger ungefär lika illa till som den där killens ekonomi... alltså inte så bra till. Vi har hål i halva taket... så man ser liksom rören som är ovanför och så.. eftersom någon sågade upp taket för några månader sen. Hrm. Nu är det alltså dags för seriös hjälp. Najs.

Två saker

Vet ni vad! Jag har två saker att berätta om för en gångs skull!

Den första är att min mamma är lite virrig ibland. Idag messade jag henne vid tio över sex och frågade om hon kunde hämta mig på danderyds gymnasium eftersom bussen inte skulle gå förrän halv sju och då skulle jag inte vara hemma förrän typ sju. Jag fick svaret okej så jag gick och ställde mig på parkeringen därutanför. Efter typ tio min ringer hon och säger var är du? Jag säger att jag står på parkeringen varpå mamma frågar vaa var? Jag svarar att jag står utanför skolan och mamma utbrister

Jahaaa jag är på Danderyds Sjukhus, men då kommer jag dit då! Vilken parkering står du på? Där jag alltid brukar hämta och lämna dig?


Du har aldrig varken hämtat eller lämnat mig här...?


Jo men där vi brukar köra!?


Jo precis, på parkeringen. 


Då kommer jag så fort jag kan!


Så ringer det efter tio minuter till.

Var är du?


Jag står på parkeringen.


Men jag är ju här nu.


Men då borde jag ha sett dig...


Jag står ju här utanför den där byggnaden.. vid viktor rydbergs gymnasium...


......................jag är på Danderyds Gymnasium............?


JAHAAAAAAAAA HÖÖÖÖNSHJÄÄÄÄÄÄRRRNAAAAAAAAAAAAAA


Ja, så kom hon väl efter tio minuter till, och då hade ju bussen redan gått för länge sen. Väldigt bra. Effektivt.

MEN

Jag har ju en bra grej att berätta också!! Somliga av er kanske har förstått att jag blivit helt såld på Nate Donnis, jag lyssnar på honom så mycket det går (tryck på länken och sen på play så kan ni också göra det!) men han finns inte på Spotify! Jaa, såld som jag är kommenterade jag på en av hans videor på youtube och sa att jag älskar honom och att jag ska sprida honom i hela Sverige och jag tycker det är förargligt att han inte finns på Spotify... hehee

Vad väntade mig på min mail idag då? Jo, då har killen svarat på min kommentar och säger att det är något fel på distributionen (?) med Spotify, men att han borde komma upp där inom några veckor! LYCKA 

Åh, då ska jag sprida honom i hela Sverige ännu mer så han kommer till Sverige och spelar för mig (: hihih (och kanske nååågra till...)

Men kom ihåg, det var JAG som upptäckte honom!

Stackarna..

Har precis varit på öppet hus i VRG. Suttit och lyssnat på typ hälften av det där informationsmötet eller vad det nu kallas som alla skolor ska ha för att visa att de är de bästa. Av alla skolor. Jag hade helt glömt bort hur mycket propaganda det där är och hur hjärntvättad man blir efter att ha gått på en enda informationskväll. Det finns ju liksom inte något dåligt med en enda skola, om man ska lyssna på vad alla säger. Jag kom på mig själv, när jag gick hem från bussen att jag gick och tänkte på allt som jag älskar med VRG. Antingen är jag hjärntvättad eller så är det en riktigt bra skola.. Kanske lite av båda?

Tycker i alla fall väldigt synd om niorna som har det "stora" valet hängande över sig. Man trodde ju att det var hela ens framtid som stod på spel.

Kom nyss på att jag kanske står inför ungefär samma val fast lite värre nu när jag går sista året på gymnasiet... men erfarenheten säger att det löser sig!

Håll ut alla nior

Tjjjjjjjjjetjetjetjetjetjetje..tjjjjjjjjjetjetjetjetjetjetje

Ni vet det där ljudet som kommer när man startar typ en bilmotor? Det som jag så fint försökt imitera i rubriken... Alltså när motorn aldrig kommer igång, utan den bara försöker och försöker och låter så där... tjetjetjetjetjetjetjetje 


Min poäng är att det känns som att min hjärna gör det ljudet just nu. Eller har gjort hela dagen egentligen... och igår kväll också kanske... Jag försöker starta den om och om igen men det är något fel.. kanske finns det inte tillräckligt med bensin? Kanske inte tillräckligt med ström? Eh jag är ingen expert på bilar så jag ska nog sluta där.

Jag slår händerna på ratten och muttrar starta då! men icke. Någon form av energibrist rör det sig väl antagligen om i alla fall...

creepy

En viss Daniel Yso har skrivit ett inbox till mig på facebook. "fint leende" med ämnet "hih". Eeeeh...

Jag förstår  inte riktigt de personerna som klickar sig runt bland massa folk på facebook som de inte ens känner och sen skriver inbox till dem. Vad tror de ska hända? Att de ska få ragg? Eller det kanske funkar förresten? Det kanske bara är jag som tycker det är jätteäckligt med såna människor... Finns säkert människor som träffas på det sättet och sedan typ gifter sig och skaffar små facebook-barn... läskigt.

vad hemsk jag är som lägger upp en bild på honom, men du är lite creepy hörru

Tyst, jag tänker!

Ni vet när man ska trycka ut någonting ur något som är lite för smalt... eh alltså detta låter väldigt fel. Men i alla fall, när man först trycker och trycker och ingenting kommer och sedan helt plötsligt exploderar det ut. Ehm, okej vi kanske behöver ett exempel så ingenting misstolkas här... tänk er en ketchupflaska! Det är så mycket ketchup i hålet att det har blivit som en liten kork. Du trycker och trycker utan att något händer tills... du har typ hela ketchupflaskan över pyttipannan eller pannkakorna eller vad du nu har ketchup på. Det ville du ju inte ha men så blev det i alla fall.

Så här tror jag fallet är med min hjärna just nu. Hjärnan är ketchupflaskan och mina tankar är ketchup. Det finns helt enkelt för många av dem just nu att ingenting vettigt kommer ut. Vad sitter jag och skriver om nu liksom? Ketchup.

Men om ni väntar tills jag har tryckt på lite extra mycket så kommer det snart explodera och det kommer vara ketchup överallt. Ni kommer inte ens orka läsa igenom allt jag har att säga.

hejsvej

När jag gick hem i natt så märkte jag en sak. Det är mycket mysigare när det snöar på natten än på dagen. Kanske är det för att jag blir så filosofisk på natten men ändå... mysigt är det.

Herreguuuud

Det är seriöst hajjp på min blogg just nu... jag vet inte riktigt varför men av någon anledning är det typ folk från hela världen som klickar in här. Varför skulle man göra det liksom? Hihi.. Självklart är jag glad att statistiken skjuter i höjden, det är ju det enda jag lever för. Hrm.

Men lite konstigt är det, det står att det sökord som har använts för att komma in på min blogg är "måla regnbågar". Eeeeh... jag vet inte riktigt hur det kopplas till min blogg men det är  inte vad jag är orolig för... det jag är orolig över är vad det är för människa som skriver in "måla regnbågar" på google och sedan klickar sig in på min blogg... vem vet vad han eller hon kan göra liksom.. eller rita! WOAH

Snart kommer jag väl börja få små hotbrev med såna där regnbågar på som man alltid ritade när man var liten och sen kanske några utklippta bokstäver

D U  S K A    D Ö


Ni vet att jag blir paranoid ibland...


hehhe

Historikriminell

Tror ni man kan vara det? Jag känner mig som det just nu.

Slutade vid halv tolv. Åt tacos. Var hemma vid kvart över tolv. Satte mig och finslipade lite låtar. Fixade till en gammal låt. Satt och spelade lite gitarr. Tyckte jag behövde en paus från allt historiaplugg (?) så jag satte mig och kollade på Skins. (Vet ni inte vad det är så går det att kolla den serien på kanal5play.se, jag vet inte vad det är med den men jag tycker om den. Väldigt mycket. Den är väl antagligen jättetöntig och dålig, men som sagt, jag tycker om den. ) En del in i avsnittet, den bästa delen av hela, så kommer en låt som jag bara fastnar för. Så när jag har tittat klart på avsnittet sätter jag mig och försöker få fram vad den där låten hette. Jag sökte lite på den texten jag kom ihåg och sökte upp någon hemsida som hade alla låtar som var med i varje avsnitt uppskrivet, så där gick jag in och kollade upp avsnittet. Sökte upp alla låtar som fanns där på Spotify. Det var ingen av dem. Resten av dem sökte jag upp på youtube. Ingen av dem heller. Så jag började söka på avsnittet på youtube i stället för att se om någon snäll människa hade lagt upp precis den scenen med något låtnamn eller något.. Jag hittade scenen! Men blev lite besviken när jag märkte att det var fel låt. Det var inte alls den låten som jag hade hört... så gick jag in och kollade scenen igen och skrev ner texten och sökte jag på alltihop på google. Så kom han upp. Åh. Kanske älskar jag honom bara för att jag ska slippa plugga (för visst slipper jag väl då?) men det är någonting som gör det så bra!


bara lyssna! åh <3

Är detta möjligt?

Det står att jag har haft besökare här på bloggen idag av ett antal svenskar, typ hälften så många från USA, 2 från Finland, 2 från Nederländerna, 1 från Tyskland och 1 från Ryssland..

Borde jag känna mig hotad..?

I know you feel it too

Ni vet motivation? Den där som man (i nääääästan alla fall) behöver för att sätta sig och göra det man behöver göra. Jag känner att min sån ligger och sprattlar på golvet. Typ som någon liten husalf (bara för att referera till Harry Potter som ju har haft premiär nu!), typ Dobby! JA! Tänk er Dobby som ligger och sprattlar på golvet... skriker gör han också! Man kan inte säga åt honom att vara tyst utan man påminns hela tiden om att han ligger där på golvet. Man funderar på att ta upp honom därifrån, men han bara fortsätter sprattla så även om man skulle hjälpa honom på fötter så skulle han ge en en smocka och sedan ligga på golvet igen och så är man tillbaka i samma sits som innan... förutom att man har blivit slagen av en husalf.

Och sen sätter ni in min motivation i den här bilden istället för Dobby så vet ni ungefär hur jag tänker på min motivation. Eller så vet ni snarare exakt hur jag tänker på min motivation...

Jag ser ljuset...

Eller kanske rättare sagt jag ser ingenting... Jag gick in i det men inte fan är jag död, kanske svängde jag för tidigt..

NU är jag känd!

För alla er som missade min STORA TV-debut så finns den här 00.50 typ och 28.07. Synd att man inte ser resten av min outfit men sånt är livet. Jag trodde verkligen att de skulle ta bort min replik på grund av.. ja.. jag var ju inte direkt beredd på att regissören skulle skrika att jag fyllde år... så jag blev lite chockad och fick ur mig att jag fyllde arton efter att ha funderat på vad som var mest troligt.. att jag sade den åldern som jag faktiskt skulle fylla trots att det är lite orimligt att tjejen sitter där på sin artonårsdag helt ensam eller att jag skulle bre på med några år... jag bestämde mig för arton helt enkelt och ni märker ju hur långt det tog mig! hehe

Lite kul är i alla fall en sak. Och det är att det var så många av de där statisterna som hoppades på att bli skådespelare och verkligen satsade och gick på alla auditions de kunde och blablabla för att få sitt genombrott, och där åker jag in på en räkmacka och tar deras replik! HA! In your FACE!

vad är det för människor som gör så?

När jag gick på bussen idag var det så fullt att det var preciiiiis så att alla kom in i bussen. Men så hade det inte behövt vara. Först går jag förbi en tjej som har lagt sin väska på sätet vid fönstret och sitter bredvid nöjd med att hon är tillräckligt hård för att inte flytta på sig. Men det kan man ju förstå, väskan blir ju illamående utan fönsterplats.

Jag rör mig vidare. Går förbi en tant som verkar köra på samma stil. Fast hon har inte en lika bra ursäkt som tjejen. Ingen väska. Hon har tagit med Molgan på bussen istället och gett honom fönsterplatsen. Precis lika nöjd över hur hård hon är.

Men för faaaan, ställ upp för laget kom igeeeeeeen. Hur oskön får man vara?? Tänk om folk inte hade fått plats på bussen och missat viktiga tider och så vidare... då är det dessa personer som förstör för alla andra bara för att de ska slippa sitta bredvid någon de inte känner. Så ni som gör sådär, väljer er egen lilla lycka och förstör för alla andra, snälla sluta med det. Karma's a bitch. Vänta ni bara.

(och glöm för guds skull inte Grotesco på ettan om 20 min! 22.00!! Insiderinformation säger att jag och min kusin antagligen är med ikväll woohooo hihi)

Sååå

Tänkte bara säga att jag hade väldigt trevligt igår och för det säger jag tack till Lisa som var värd för kvällen! God mat och trevligt sällskap kanske inte slog ner Sensation White's nattens tillslag men det gav den en liten puff i sidan i alla fall :P

Jag tycker de är fina.

Wow

Vill bara påpeka att vi såg Mona Sahlin igår. Hon som är så cool...........

Världen är liten

Idag var jag på stan! (vilken grej!) Där var jag med Maria (även kallad "Maria från Falun", men så kan man inte säga längre för nu bor hon i Uppsala!). Vi går runt lite och som ni vet så träffar man ju alltid någon man känner på stan. Det som var konstigt var bara att det var Maria som sprang på massa som hon kände från Falun och jag träffade inte någon jag kände... Det kan ju tilläggas att vi befann oss i Stockholm också. Alltså var det lite konstigt.. hur många bor det i Falun liksom? Oddsen för att några av dem ska vara i Stockholm samtidigt, i samma butiik, kan ju inte vara så bra. Men ändå hände det flera gånger... Coolt, kanske universum som försöker sända oss ett budskap?

Köpte i alla fall ett par jeans, kommer bilder på de lite senare...

(hahahahha gick ni på den? Som om jag skulle lägga upp bilder här på ett par jeans! Varför skulle ni vilja se mina jeans? För att ta efter min stil? Det vill ni inte. Jag bryr mig inte om stil. Typ. Eller jag försöker bry mig lite grann men det går inte så bra. Så ni kan ju tänka er. )

Jag är så duktig

De senaste kvällarna har jag kommit hem sent varenda kväll... för att jag har jobbat. Hur duktig är inte jag?

För tillfället är jag otroligt eftertraktad på barnvaktsmarknaden. Jag tackar ja och nej till erbjudanden hela tiden känns det som... Känns som att dagens småbarnsföräldrar är mycket mer aktiva socialt än vad mina föräldrar var när jag och mina syskon var små... De går på middag mitt i veckan och hittar på massa saker hela tiden! Men kanske är det just för att de har en så bra och pålitlig barnvakt! Höhö (okej nu låter jag som ett pervo. Jag är bra och pålitlig och jag har aldrig sagt något annat!)

Vatten över huvudet?

Jag börjar fundera på om jag bara har svårt att säga nej, eller om jag säger ja till allting för att jag faktiskt vill. Det är liksom tennis, bandet, barnvakt, övningskörning, pluggggggg och eget skrivande och spelande av musik... och så någonstans där ska man klämma in tid för både kompisar och sig själv. Det går ju egentligen inte ihop. Någonting måste man alltid prioritera bort. Kanske har jag tagit mig lite vatten över huvudet med allt jag vill och ska göra...?

En tjej jag i alla fall aldrig skulle prioritera bort som turligt nog kommer till Stockholm nu i helgen (när alla myndiga drar till Sensation....) är Maria. Vilken tjej. Saknar dig en hel del ska du veta.

Confusion

Jag blir helt förvirrad av allt som händer just nu. Eller det är ju inte så mycket konstigt som händer egentligen men liksom ena dagen är det över 30 grader, andra dagen är det snö. Ena dagen saknar jag flipflops och andra dagen saknar jag vinterskor. Ena dagen funkar tandkrämstuben och andra dagen sprutar det ut mer tandkräm från sidan av tuben än ur hålet där det ska komma... Förstår ni? Förvirrande. Ena dagen är jag på tv liksom och andra inte, jobbiga problem höhöhö. Nej men märker ni på något sätt att min hjärna typ spelar mig massa spratt.. eller inte spratt kanske men ena sekunden är jag jättekoncentrerad och andra vet jag inte vad jag håller på med.

Eller något i den stilen. Okej tack för idag slut för idag... nu ska jag bara skriva min labbrapport... Den kommer ju bli bra.

Och så accelererar man igen

Så var man igång igen. Måndag: Skola, tennis, äta, plugga, sova. Tisdag: Skola, äta, repa, äta, plugga, sova. Onsdag: Skola, tennis, äta, plugga, sova. Torsdag: Skola, repa, barnvakta, plugga, sova. Fredag: Skola, barnvakta, sova.

Jag har inget liv kvar. När ska jag få tid för mig själv? Eller för mitt hundrapoängsprojekt? Nu börjar jag ju hamna efter. Varför kan det inte bara finnas lite mera tid?

Tänk om man inte behövde sova.... vad mycket tid man skulle spara! Men då skulle man ju iförsej inte få sova vilket är typ det bästa som finns....

tjiho

Hahhahaa!!! Såg ni mig!?!! Kanske lite svårt när man inte vet var man ska leta men jag såg i alla fall, var med några gånger i bakgrunden hehe gud vad jag är stolt för ingenting...

Har ju faktiskt redan gjort min tevedebut för några år sedan när jag var typ statist på nyheterna när jag praoade på tv4 :P Också en liten sekund på teve då, fett cooooolt. Så jag jobbar mig uppåt, nu kommer ni ju liksom kunna se mig varje måndagkväll i bästa fall.

Grotesco har ju i alla fall ryckt upp sig rejält nu! Jag tyckte det var riktigt kul! Om det var bara för att jag har suttit med och skrattat från början vet jag inte, men mor min satt och skrattade galet så det kan väl inte bara varit jag?

Nu är jag allt bra cool.

Nu börjas det med bilderna från Egypten. Säg till om ni tröttnar. Jag tröttnar aldrig.

Nu gör ni så här:

Klockan 22.00 ikväll sätter ni på SVT 1 där de visar Grotesco avsnitt 1 säsong 2. Inte en sekund för sent! Kom ihåg det! Där håller ni utkik efter den här figuren:

Om hon kommer med eller inte kan jag inte lova, men det finns en liten chans. När allt blir rökigt och Henrik Dorsin börjar imitera Cornelis, ja då vet ni vad ni inte ska titta på. (Henrik.) Då riktar ni istället er uppmärksamhet till publiken. Och detta gör ni sedan varje måndag klockan 22.00 i SVT 1. Simple as that. 

Honey, I'm hooooome

Jag tänker inte berätta hur det är att komma tillbaka till Sverige efter en vecka i Egypten. Ni förstår tror jag.

Veckan har i alla fall varit underbar. I början hade jag svårt att vänja mig vid att befinna mig i det fantasiland som någon pamp har byggt upp där borta och kunde inte riktigt njuta för det kändes som om jag drömde... eller något sånt.. Men så kom jag in i rytmen liksom. Sova, äta, sola, äta, sola, äta, sova. Det var ganska najs faktiskt.

5 av 5 toasters måste jag säga

Förresten har vi tagit typ hundratusentals bikinibilder så ni som tycker om sånt kan ju hålla er uppdaterade här så kommer det nog upp något litet här och där inom den närmsta framtiden. (kan man säga så? jag är lite trött..)