Vatten över huvudet?

Jag börjar fundera på om jag bara har svårt att säga nej, eller om jag säger ja till allting för att jag faktiskt vill. Det är liksom tennis, bandet, barnvakt, övningskörning, pluggggggg och eget skrivande och spelande av musik... och så någonstans där ska man klämma in tid för både kompisar och sig själv. Det går ju egentligen inte ihop. Någonting måste man alltid prioritera bort. Kanske har jag tagit mig lite vatten över huvudet med allt jag vill och ska göra...?

En tjej jag i alla fall aldrig skulle prioritera bort som turligt nog kommer till Stockholm nu i helgen (när alla myndiga drar till Sensation....) är Maria. Vilken tjej. Saknar dig en hel del ska du veta.