måndag 31 oktober 2011

Internetttt

Paula, jag får nästan lite panik. Har bara internet på mobilen, någonting har hänt. Det är väldigt jobbigt, för genom mobilen får jag ju reda på att det är massa saker som händer på internet, men det är jättejobbigt att gå in på dem på mobilen så jag kan liksom inte riktigt kolla upp dem... Eller kan och kan... det går ju, men ehm jag orkar inte. Skulle kunna kalla det Dagens I-landsproblem, va?

Det är nästan så jag skäms.

söndag 30 oktober 2011

En timme extra att tänka till på

Hej Paula,

vet inte om ni har gjort det i England också men nu har vi i alla fall ställt tillbaka klockan en timme vilket betyder sova mer! Fast jag tänkte på det där för de som var pigga nog att gå ut igår (inte jag) hur gör man då när klubbarna egentligen ska stänga klockan tre men så blir inte klockan tre utan de måste hålla öppet en timme till? Eller stänger de ändå? Och typ på TV... har de två olika program som börjar klockan två liksom klockan två nummer ett och klockan två nummer två... Oklart.

Förresten addade jag typ världens snyggaste kille på facebook för att kunna gå in och kolla på hans bilder. Så accepterade han fast jag kan fortfarande inte se hans bilder.... blev lite smått besviken.

fredag 28 oktober 2011

Byggarbetare

Det är vad jag har blivit Paula!

Var precis och rev golv i vår lägenhet! Nu har vi nämligen fått nycklarna och den är helt och hållet vår. Så mamma och jag åkte dit och kollade efter trägolv under den fula mattan i köket och med hjälp av hammare och lite vilja fick vi en trevlig överraskning av ett mörkt och fint trägolv under! YEY! (vet inte när jag började bry mig så mycket men det var faktiskt roligt.)

Till ikväll har jag använt mina förmåner och skrivit upp mig plus fem på två listor. Känner mig exklusiv så in i helvete. Haha.

Hejhej hoppas du har kul ikväll, ska jag ha i alla fall!

onsdag 26 oktober 2011

Ps

Hej Paula

glömde att säga det när vi pratade... eller det var väl kanske inte tillräckligt viktigt egentligen hehe men i alla fall..

Fick dejtingtips från en tioåring idag. Han trodde att min pojkvänstorka berodde på att jag borde bli lite "kaxig". Får väl prova det och se hur det går... Han föreslog också att jag borde sluta upp med vikariejobbet (inte för att jag var dålig på det, såklart) och bli servitris på rullskridskor istället. Är det kaxigt nog mån tro? Hade jag ju kunnat prova på... om jag nu någonsin skulle kunna bli anställd av någon som har sett mig på rullskridskor.

Skulle inte tro det va

ungefär lika stadigt som det här

Såklart ska det ju fucka ur med uppladdningen men du förstår vad jag menar.

tisdag 25 oktober 2011

Höst

Paula,

nu har de tömt dammen i Stocksund och man (i alla fall jag) lämnar inte huset utan mössa och vantar. November är bara några dagar bort och kan du tänka dig att det snart är Halloween? Eftersom det nyss var augusti så är väl december precis runt hörnet. Snart sätter de alltså upp julgranen också i parken... Jag försöker att inte tänka på det och bästa sättet är väl att hålla sig sysselsatt.

Idag till exempel har jag blivit intervjuad för någon marknadsundersökningsgrej där de undrade hur jag gör med mitt musicerande och internet mer eller mindre. Så 700 kr rikare efter en och en halv timmes pratande känns det inte så farligt att det blir mörkare och mörkare och kallare och kallare. Vi klarar av det här. Vi är svenska vikingar!

måndag 24 oktober 2011

sovmorgon

Godmorgon Paula

man kan ju tycka att när jobbet ringer klockan 06.47 så ska de faktiskt ha ett jobb som passar mig. Istället för att ringa och ge mig ett jobb som jag gärna skulle ta om jag kunde...nähe "vi får ringa tillbaka om något jobb som passar istället"... det var ju det jag trodde de skulle göra från början? Äsch, jag unnade mig en sovmorgon med underbara drömmar så det gick bra ändå. 

Åh vet du vad? Som en riktig toppbloggare har jag ju såklart biljetter till galapremiären av Tin Tin, men jag kan inte gå... Ska vi kalla det dagens diss? Originellt....

söndag 23 oktober 2011

Fel macka

Hej Paula,

kommer du ihåg när jag berättade om mina frukostrutiner? Alltid samma macka först, den med bara ost, och sen den med både skinka och ost. Idag råkade jag börja äta på fel macka. Alldeles nyss till och med. Då är det något som är fel. Det är dags att börja styra upp mig själv nu, börjar med en timme tennis om någon timme. Sen middag hos mormor så jag ska nog kunna se till att vara hyfsat lugn ikväll.

Dags för en skypesession i veckan.

Haha känner att det låter som att jag mår skit och bara spårar galet, jag mår bra och jag finns kvar här inne, men vi får prata ändå!

torsdag 20 oktober 2011

Till slut

Vet du vad Paula?

Nu har jag till slut sett huset som vi ska flytta in i om ca en månad. Bra va? Mamma kände att det kanske var dags även om jag tyckte att vi gott och väl kunde vänta tills vi fick tillträde... men så åkte vi dit i alla fall och trängde oss på medan den gamla familjen fortfarande var kvar. Och det var fint. Det var det. Som tur var kanske man ska säga. Konstigt att du antagligen inte kommer att se det... jag får visa dig runt med en webcam på skype någon gång eller något. Konstigt.

Ps. Jag tycker faktiskt inte så mycket om James Morrisons nya album... det förvånar mig också men jag fastnar bara inte för det. Däremot har jag en supermegabra lista på spoti på gång som du får se till att kolla in när du känner att du behöver höra lite supermegabra musik. Ds.

(så här bra gick det när jag skulle lägga in en till sommarbild... du ser att jag har försökt i alla fall... jekla internet. Men den är fin. Det är tanken som räknas.)

onsdag 19 oktober 2011

Kändis

Hallelåja Paula

Idag när jag sprang på bussen från jobbet fick jag en överraskning när jag helt plötsligt hörde mitt namn; Anna! Jag vände mig om och där var typ alla killar från den klassen där jag var vikarie förra veckan. Snackade lite med dem och funderade sedan över om jag skulle fortsätta att bli igenkänd av alla barn/ungdomar vart jag än går.. och föräldrar och lärare.. Soon to be famous helt klart. De är ju överallt. Och jag med.

lördag 15 oktober 2011

Långpromenad

Paula märker du att jag håller på att bli en riktig bloggare? Nu går jag all in med en bild!

Hallååååå

Ehm Paula....

Vad gör det här blåmärket på min hand? Det ser ut som att jag har slagit någon helt seriöst... Jag som trodde att jag var näst intill nykter igår?

Tydligen inte.

Så här i bakistider tänkte jag ge dig en länk som du kommer tycka om som liksom alltid passar. Jag hoppas att du kan lyssna på den även om du inte bor i Sverige...

SURPRISE

fredag 14 oktober 2011

Yes!

Paula,

Jag glömde inte mascara ikväll! Får väl se vad som kommer gå galet istället... ;)

Fina ord

Åh Paula,

man blir ganska glad när man vid lunchen får höra av "skolans jobbigaste klass" att jag är den bästa vikarien de har haft sen i fyran (och nu går de i sexan) och lite senare "du har redan mer respekt än vår andra lärare". Det värmer en hel del. Även om jag nu valde att inte komma tillbaka till klassen nästa vecka... hehe. Två dagar kan jag orka med, men två dagar och en hel vecka? Nej tack. Det problemet skyfflar jag med glädje vidare till någon annan som är sugen. Så tack och hej 6a, nu är ni någon annans problem! Nästa vecka beger jag mig till en förskola istället, det känns lite lugnare.

Pling plong långkalsong!

torsdag 13 oktober 2011

Lugn och fin

Jaa du Paula...

Man vet att man har hamnat rätt när mattanterna säger "stackars dig, du kan inte ha det lätt"... Och eleverna gång på gång påpekar att de är den värsta klassen i hela skolan och möjligtvis även Stockholmsområdet. Det känns så bra då liksom, att man ska ha dem imorgon också...

Helgen kommer komma väldigt lägligt den här veckan.

onsdag 12 oktober 2011

Today, idag

Hej Paula.

Idag har varit en händelserik dag. Det började med att jag såg en död tjej. Eller något liknande. Hon låg på tunnelbaneperrongen på en bänk och det stod massa folk runt henne och kollade puls och sånt, en stod och pratade med 112... det var väldigt läskigt. Trots detta kunde jag inte stanna och hjälpa till eller något, jag var ju tvungen att skynda iväg till jobbet... Vi människor (jag) håller verkligen på att bli hemska varelser. Usch och fy.

Nästa händelse i alla fall var att jag fick ge mina första autografer! Haha... det var en av eleverna som frågade om jag kunde sjunga och så svarade jag ja. Det ersattes med "kan inte du sjunga för oss?" varpå jag svarade nej, de fick gå in och lyssna på Spotify om de ville höra. blev det liv i luckan kan jag säga. Fanns hon på Spotify? Är du känd? Vad heter din låt? Kan jag få din autograf?!


Det var så det hände. True story. Om någon frågar är det ju inte som att man säger nej. Då är det ju bara att tacka och ta emot ens femton minuter i rampljuset liksom. Hö. Hö.

Nästa händelse var inte kul alltså. Jag var så otroligt hungrig efter jobbet att jag kände att jag var tvungen att köpa en twix i selectaautomaten på tunnelbanan för att ens klara mig hem (till barnvaktning...). Så först kom tunnelbanan som jag skulle på precis när jag hade fått upp pengarna så då var jag tvungen att hoppa på och vänta en kvart tills jag skulle få min efterlängtade sockerkick. När jag väl var framme vid danderyds sjukhus gick jag direkt till automaten och lade i 12 kr för det tänkte jag skulle räcka och så tryckte jag på nummer 13 (ja, det var nummer 13!) men då var det tydligen för lite pengar jag hade lagt in. Det kostade 20 kr. Och då skulle jag få både en twix och en snickers. Det var väl schysst va? Så där stod jag och kunde inte få tillbaka mina pengar, utan var tvungen att lägga in åtta kronor till för att få både min efterlängtade twix och en snickers som skulle ha gett mig en allergisk chock. Jaja, tänkte jag, jag kan ju ändå ge Snickersen till lillasyster när jag kommer hem, då blir hon nog glad, och så lade jag i åtta kronor till. Dunk sa det när Twixen damp ner. Men vänta här nu.... skulle jag inte få en Snickers nu också, va? Kan du tänka dig Paula, Snickersen hade fastnat där uppe i spiralen. Så jag fick bara min Twix ändå. Jag blev både sur och tacksam samtidigt över att det var Snickersen som hade fastnat och inte min kära Twix. Men fan. När man har betalat för en grej man inte ens vill ha, då vill man ju åtminstone ha den!? Till råga på allt så råkade jag tappa halva ena stången det första jag gjorde så då hade jag bara 3/4 kvar... men den var god i alla fall. Lite kall bara....

Japp det var min dag. Ciao godnatt

tisdag 11 oktober 2011

Oj

Paula... Jag pratade ju om hur virrig jag har blivit, nu precis fortsatte jag med dumheterna. Skulle gå igenom spärren i tunnelbanan och förstod inte vad som var fel när de helt enkelt inte ville öppna sig för mig. Jag bytte spärr flera gånger men utan resultat. Sedan märkte jag att andra kom igenom utan problem och började tänka vad har de som jag inte har? ... Tog en liten stund innan jag insåg att det var sl-kortet som jag hade glömt ta fram... Undrar om man genom att bara undervisa småbarn liksom går tillbaka till den nivån...? Mitt huvud är fyllt med geggamoja.

måndag 10 oktober 2011

Jag har sagt det förut men jag säger det igen!

Paula,

den här låten, den här videon. Ah.



Godmorron, godmorron

Godmorgon Paula.

Imorse blev jag uppringd av jobbet som sa att idag ska jag vara musiklärare. Och det finns ingen planering. Så jag vet inte om det är en etta eller sexa eller något där emellan, men musiklektion ska de ha. Jaa.. vi får väl se hur det går. Ska jag kanske köra en konsert för dem? heh

söndag 9 oktober 2011

Virr

Hej Paula,

jag är på extremt dåligt humör just nu men jag ska försöka att inte låta det gå igenom här.

Tänkte bara upplysa dig om att jag har blivit jättevirrig. Igår när jag skulle på födelsedagsmingel märkte jag efter ett tag där att någonting kändes fel. Jag gick och tittade mig i spegeln och märkte att jag hade glömt mascara.

Hur gör man ens det?... Det enda jag nästan alltid har på mig. Och jag glömmer det. Vad håller jag på med?

lördag 8 oktober 2011

Magnet

Hej Paula.

Det verkar som att jag är någon slags solglasögonmagnet. Upptäckte imorse att jag hade fått med mig någons solglasögon hem och kom då ihåg att när jag skulle försöka hitta mina saker igårkväll när vi skulle dra oss hemåt så låg ingenting som var mitt i min väska, bara dessa solglasögon, jag trodde jag hade blivit bestulen på alla mina saker, busskort, jacka, sjal, kofta, nycklar, ja till och med min vikarienamnskylt och mössa och vantar. Men så började jag se mig omkring och inom en radie på ca två meter lyckades jag lokalisera alla mina saker!

Det kom jag alltså att tänka på när jag hittade dessa ray-ban-liknande solglasögon imorse. Helt okej snygga. Precis som när jag hittade ett par solisar på peace and love första dagen, de bara låg framför mig. Det är någonting med mig som drar solglasögon till sig. Frågan är bara vad... Och kan man använda det till andra saker också?

Värt att undersöka

fredag 7 oktober 2011

Mardrömmar

Paula,

i natt var bland de värsta nätterna i mitt liv. Jag dog flera gånger. Första gången jag dog var det en relativt liten tjej som högg ihjäl mig medan hon styckade mig i hundratals bitar, levande. Jag kände varenda hugg, det var så vasst, och jag kände när ena benet försvann, andra benet, jag skrek tills lungorna inte fick någon luft längre, skrek av smärta och för att någon skulle rädda mig, magen, uppåt och så till slut högg hon av mitt huvud och jag kände lugnet spridas i kroppen (ja, jag kände fortfarande kroppen även om alla delar låg utspridda), jag kände till och med blodet stillsamt lägga sig i de nedre delarna av kroppsdelarna eftersom hjärtat inte längre pumpade det runt i kroppen. Så vaknade jag. Märkte att jag knappt andades och försökte med ens att återfå andan. Kände efter om hjärtat fortfarande pumpade. Jo. Det gjorde det. Vilken tur. Klockan var 04.12 om jag inte minns fel och jag blev rädd av att jag var tvungen att försöka somna om. Positiva tankar nu. Det fanns inga positiva tankar. Det enda jag kunde tänka på var denna galning som hade det vassaste vapnet i världshistorien som skulle stycka mig så fort jag äntrade drömmarnas värld igen.

... lugn.......

....sömn......

Så vaknar jag igen. Den här gången hade hon blivit blondin, men hon hade fortfarande sitt vapen och var helt klart ute efter mig. Och alla som kom i hennes väg. Samma rädsla för att somna om och samma avsaknad av positiva tankar.

... lugn...

...sömn...

Så vaknar jag återigen, den här gången varr det en tjock gubbe som rymt från ett mentalsjukhus som jagade  mig. På samma sätt har jag svårt att andas och återigen samma ångest över att somna om.

Jag hade helt glömt bort innebörden av en mardröm. Det är hemskt. Jag kan inte ens komma på senast jag drömde en mardröm innan de här... men när sömnen får lida, då är det illa. När jag vaknar av äkta rädsla tre gånger på en natt, då är det något som är fel. Jag måste bara komma på vad.

Tack för sympatin, för att inte skrämma upp dig fullständigt tänkte jag bjuda dig på en bild jag tog i somras som alltid gör mig glad. Jag borde nästan skriva ut den och ställa den vid sängen som min egna lilla drömfångare (:

 hej

torsdag 6 oktober 2011

Puh...

Hej Paula.

Nu sitter jag här igen. Klockan är 21.59 och barnen sover (hoppas jag, orkar inte gå och kolla..) (okej, antagligen inte men nu har jag i alla fall gjort allt jag kan. Nästan). Jag har kommit in i den där fasen av barnvaktandet som gör det hela värt det. Det är tyst. Det enda jag hör är vinden utanför. Nu känns det som man har all tid i världen. Det är väl det där med att vara hemma hos någon annan och få göra vad man vill i någon timme. Hemma skulle den tiden ha gått på nolltid, men nu, nu har jag en obestämd tid som jag måste vänta till och plötsligt blir det som att... Jag har all tid i världen.

Och jag har redan diskat klart. Så vad ska jag göra nu?

onsdag 5 oktober 2011

Beroende

Hej Paula...

jag hatar när man får sms och så ska man leta med handen efter mobilen och råkar lägga handen rakt på spikmattan...... classic


Dagens update ser ut som så att en elvaåring typ raggade på mig. Ganska smickrande faktiskt. Först frågade han om jag hade pojkvän, sen hur gammal jag var, sen upplyste han mig om att han var tjejtjusare varpå hans kompis upplyste mig om att han tyckte att jag var skitsnygg.

Dagens dilemma: Jag är alldeles för beroende av the sims social på facebook. Jag fick nyss ett infall att ta bort det. Jag borde nog göra det va? Jag lägger aaaaaaaaaalldeles för mycket tid på det där jävla spelet. Det är inte ens kul. Nu tar jag bort det.... hur gör man?.......

(några minuter senare)

WOW det är helt sjukt hur mycket skit man har bland sina appar. Herregud det tog mig flera minuter att ta bort det värsta. Ojojoj....

Nu ska jag i alla fall inte fastna i det spelet igen. Får se om jag fastnar värre för något annat i stället då... kanske blir oxie igen? hmmm...

tisdag 4 oktober 2011

Morgonrutiner

God morgon Paula.

Jag har upptäckt någonting idag. Mina morgonrutiner är otroligt noggranna och helt och hållet nödvändiga för att min morgon ska bli en morgon. Varje morgon gör jag allt i exakt samma ordning. Går upp, badrum, frukost. Under frukosten är det extremt viktigt att det är två mackor, en med smör och ost och en med smör, ost och skinka. Osten ska skäras ordentligt så att det inte blir skidbacke i den, och sedan läggas med precision så att den täcker precis hela mackan, inte mer och inte mindre. Sedan äter jag den med bara ost först för att jag inte ska ha skinksmaken i munnen när den med bara ost kommer, så att jag verkligen får uppleva de två olika smakerna. Sedan kan jag fortsätta morgonrutinen med att borsta tänderna, klä på mig och sminka mig och sedan plocka ihop mina saker. Det var samma sak när jag var liten. Då brukade jag alltid ta ett glas oboy till mackan. Den gjordes genom att jag lade i oboypulvret först, alltid lika mycket, sedan mjölken, och sedan rörde jag om ända tills alla små oboypulverprickar var borta. Jag kunde röra i flera minuter. Även fast det inte gör någon skillnad alls när man dricker den så var jag liksom tvungen att göra det. Som terapi eller som tvångstanke får man väl välja själv om det är/var.

Det som slog mig i morse var i alla fall att jag alltid har sett mig själv som väldigt slarvig och opedantisk. Men tydligen, just med frukosten, har jag ju ett överdrivet kontrollbehov... Man ser det man vill se antar jag.

måndag 3 oktober 2011

Den personliga integriteten

Hej Paula.

Idag är en sån där dag när jag känner att min personliga integritet (nu kan jag säga det) blir lite inkräktad. Lade mig i sängen nu 13.00 i bara pyjamas och upptäckte att byggarbetarna kryllade utanför mitt fönster. Igen. Såg nämligen en imorse också när jag hade vaknat. Tack till täcket. Nu har jag i alla fall fått på mig kläder och satt mig någon annanstans. Så kul ska vi inte ha det.

ttyl

söndag 2 oktober 2011

Glenn

Hej Paula!

Så var man tillbaka i Stockholm igen efter en riktig håll-käften-helg. Jag har träffat killar som heter Markus, Anton, Dennis, Daniel, Jesper och Alexander (och säkert många fler som jag inte kommer ihåg vad de hette), men ingen hette Glenn. Jag tror det är säkert att säga att alla killar inte heter Glenn i Göteborg. Om ens någon gör det... Åh, du skulle ha varit med. Jag tror du skulle ha tyckt om Götet.

Tror även att du skulle tycka om att lyssna på de här, så gör det!

Hej, hej