Today, idag

Hej Paula.

Idag har varit en händelserik dag. Det började med att jag såg en död tjej. Eller något liknande. Hon låg på tunnelbaneperrongen på en bänk och det stod massa folk runt henne och kollade puls och sånt, en stod och pratade med 112... det var väldigt läskigt. Trots detta kunde jag inte stanna och hjälpa till eller något, jag var ju tvungen att skynda iväg till jobbet... Vi människor (jag) håller verkligen på att bli hemska varelser. Usch och fy.

Nästa händelse i alla fall var att jag fick ge mina första autografer! Haha... det var en av eleverna som frågade om jag kunde sjunga och så svarade jag ja. Det ersattes med "kan inte du sjunga för oss?" varpå jag svarade nej, de fick gå in och lyssna på Spotify om de ville höra. Då blev det liv i luckan kan jag säga. Fanns hon på Spotify? Är du känd? Vad heter din låt? Kan jag få din autograf?!


Det var så det hände. True story. Om någon frågar är det ju inte som att man säger nej. Då är det ju bara att tacka och ta emot ens femton minuter i rampljuset liksom. Hö. Hö.

Nästa händelse var inte kul alltså. Jag var så otroligt hungrig efter jobbet att jag kände att jag var tvungen att köpa en twix i selectaautomaten på tunnelbanan för att ens klara mig hem (till barnvaktning...). Så först kom tunnelbanan som jag skulle på precis när jag hade fått upp pengarna så då var jag tvungen att hoppa på och vänta en kvart tills jag skulle få min efterlängtade sockerkick. När jag väl var framme vid danderyds sjukhus gick jag direkt till automaten och lade i 12 kr för det tänkte jag skulle räcka och så tryckte jag på nummer 13 (ja, det var nummer 13!) men då var det tydligen för lite pengar jag hade lagt in. Det kostade 20 kr. Och då skulle jag få både en twix och en snickers. Det var väl schysst va? Så där stod jag och kunde inte få tillbaka mina pengar, utan var tvungen att lägga in åtta kronor till för att få både min efterlängtade twix och en snickers som skulle ha gett mig en allergisk chock. Jaja, tänkte jag, jag kan ju ändå ge Snickersen till lillasyster när jag kommer hem, då blir hon nog glad, och så lade jag i åtta kronor till. Dunk sa det när Twixen damp ner. Men vänta här nu.... skulle jag inte få en Snickers nu också, va? Kan du tänka dig Paula, Snickersen hade fastnat där uppe i spiralen. Så jag fick bara min Twix ändå. Jag blev både sur och tacksam samtidigt över att det var Snickersen som hade fastnat och inte min kära Twix. Men fan. När man har betalat för en grej man inte ens vill ha, då vill man ju åtminstone ha den!? Till råga på allt så råkade jag tappa halva ena stången det första jag gjorde så då hade jag bara 3/4 kvar... men den var god i alla fall. Lite kall bara....

Japp det var min dag. Ciao godnatt