Jag vill slå och sparka.
Aldrig någonsin har jag varit med om något så grovt. Är det här saker man ska behöva vänja sig vid som tjej? Vad borde jag ha på mig för att killarna inte ska få intrycket av att de får ta på vad de vill? Visar ett par jeans rätt intryck för er? Eller måste jag sätta på mig mer? Tydligen kan man inte ha på sig en vanlig sommarkjol, kom ihåg det tjejer, sätt aldrig på er en sommarkjol för då ökar ni riskerna.
Här är jag på väg hem från tunnelbanan och jag går förbi en kille i grön tröja och ett par shorts. En ung kille i min ålder, lite småblond. Inget mer med det, jag går förbi och fortsätter ända tills min kjol helt plötsligt dras upp och någon lägger båda händerna på min rumpa. Jag vänder mig om i chock och det ända jag får ur mig är ett fjuttigt "qué haces?". Vad gör du? Svaret på den frågan var väl ganska självklart. Han stod redan på ett säkert avstånd och flinade. Där och då fick jag ingen annan impuls än att bara fortsätta gå. Irritation var det enda jag kände i ögonblicket. Medan jag går börjar jag dock känna mer och mer ilska. Hur kunde jag bara låtit honom gå? Med ett fjuttigt "Qué hacés?". Jag tittar bakom mig men jag ser honom inte.
Nästa kvarter. Jag ser min port. Har samma tempo som jag haft sedan tunnelbanan. Jag är inte rädd. Bara arg. Jag är ca sju meter från min port och tittar mig omkring igen. Där är han. Jag vet inte om han har följt efter mig eller om han faktiskt skulle dit men jag går fram till porten och öppnar och stänger lika snabbt. Jag trycker på hissknappen och hissen öppnas. Samtidigt ser jag att killen går förbi och stannar vid min port och tittar på mig. Jag ställer mig i hissen och pekar fuck you medan dörrarna stängs.
Jag, Anna, lilla Anna pekar fuck you för första gången i mitt liv. Och jag menar det mer än någon någonsin pekat ett långfinger upp i luften. Lilla Anna som aldrig någonsin blir arg har blivit arg. Arg på mig själv för att jag inte fick ur mig mer än ett fjuttigt " qué haces? ".
Jag låser upp dörren till lägenheten och låser alla lås vi har på dörren när jag har kommit in.
Missförstå mig inte i detta. Jag skyller inte på alla av manligt kön där ute, det är inte fel på er men på sättet han tänker. Hur kan han tro att det är okej att göra så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar