Jag är synsk

Inatt gick jag och lade mig i hyfsad tid och var överlycklig över att äntligen få lägga mig i sängen och sova. Jag var otroligt trött. Så låg jag och väntade och väntade på att somna. Men jag somnade aldrig. Jag somnar alltid typ direkt när jag lägger mig. När jag var mindre hann jag knappt lägga huvudet på kudden innan jag somnade, så illa är det alltså. Men jag kunde inte somna igår, och så helt plötsligt öppnade jag ögonen klarvaken, otroligt pigg. Jag vände mig över på mage (som jag aldrig gör) och tittar ut. Och där har vi svaret. Fullmåne. Såklart, jag har alltid svårt att sova när det är fullmåne. Nu kanske ni undrar "men hur somnar man sen då om det är fullmåne?". Det ska jag berätta! Man tar spikmattan som man har fått när man var med i ett världsrekord och så lägger man sig på den i sängen och rör sig inte ur fläcken. Blunda. 10-15 min och du ligger och halvsover, då tar du bort spikmattan och somnar på momangen. Fungerar alltid.

Såå jag somnade. Grejt. Så drömde jag, precis innan jag vaknade. Jag drömde att jag vaknade och tittade ut genom fönstret och det hade snöat typ tio meter! Det var snökaos men allt jag kunde tänka på var att åka pulka. I alla fall så dröjde det inte länge förrän jag vaknade på riktigt, tittar ut genom fönstret och... nämen! Snö. Kanske inte 10 meter, men en halv decimeter i alla fall. Man får ju vara lite realistisk också. Är detta inte synskt så vet jag inte vad som är det? Jag har inte drömt om snö.. någonsin tror jag, men så plötsligt, samma natt som det snöar (och är fullmåne) så vet jag om det...

Tror ni fullmånen kanske ger mig synska egenskaper? Jag lovar att Karsten skulle hålla med mig i alla fall. Han är bra han. Vi förstår varandra.