Tillbaks på ruta ett

Så är man ju tillbaka på ruta ett igen. För visst är väl söndagen ändå ruta ett och inte sju? Det är ju då man ser över veckan som kommer och den där välbekanta ångesten smyger sig på. För lördagen är ju inte alls lika jobbig. Då finns fortfarande tanken Det tar jag nästa vecka, tanken som inte finns på söndagen då är det mer fanfanfan. När jag såg över veckan som kommer blev jag... ledsen. Jag har en hemsk vecka framför mig. En helvetesvecka. Tur att det är bra väder, annars hade jag väl deppat ner mig alldeles förfärligt. Min räddning just nu är tanken på veckorna som kommer. Jag ser framåt! Efter den här veckan är allt lugnt igen och sedan bär det av till Egypten. Då är det ju lika bra att kämpa så mycket det bara går den här veckan, för jag kommer ju ändå inte tänka på det när jag ligger på en solstol på stranden.

Jag ser det framför mig....


Sedan är det tre ynka veckor skola, och sedan projekt. Sen är det lov, en liten vårtermin och sen är jag fri. Jaa, fri. 


Frifrifrifrifrifri