Efter

Idag har jag varit fast bestämd att göra någonting bra, någonting som kommer komma till nytta senare. Jag har tänkt repetera lite fysik eftersom jag under lovet totalt förträngt allt jag någonsin lärt mig. Men så fort jag börjar tänka så så går min hjärna in på någon slags försvarsmekanism mot fysiken. Jag intalar mig själv att jag fortfarande är duktig om jag skriver lite på mina låtar i stället. Och det är jag väl, men det är ju inte det jag behöver göra nu.

Fan. Jag blir så sur på mig själv att jag inte bara kan bestämma mig för att sätta mig och plugga en hel dag och få koll på allt igen. Jag försöker sätta delmål för mig själv. "Om jag sätter mig och läser igenom ett kapitel så kan jag kolla ett avsnitt paradise hotel sen". Tydligen var jag inte så sugen på Paradise.

Efter, som jag är har jag idag börjat lyssna på Daniel Adams- Ray. Vad bra han är!

Tänk om vårterminen skulle vara precis det. Vår. Våren börjar ju nästan när terminen är slut ju. Usch, sluta vara så seg på livet nu, Anna. Upp med hakan.